Fler barn och ungdomar spelar handboll i utsatta områden – positiva trender för flera föreningar

Enligt en ny rapport från Riksidrottsförbundet ökar antalet barn och ungdomar som idrottar i utsatta områden, och handbollen är en av de sporter som ser en positiv utveckling. Fler än 53 000 barn och ungdomar är nu aktiva i idrottsföreningar i de områden som Polismyndigheten klassar som utsatta, och det är glädjande att både flickor och pojkar har ökat sitt deltagande. Regeringens satsning Idrottsklivet har de senaste åren medfört att fler idrottsaktiviteter, bland annat handboll, erbjuds barn och unga i områdena.

Bilden: Ett av HP Wartas flicklag som utvecklast snabbt på handbollsplanen. Foto: HP Warta.

Större ökning bland unga idrottare
I de analyserade områdena, som omfattar ett 60-tal utsatta områden i Sverige, har andelen unga idrottare ökat mer än i övriga delar av landet mellan 2022 och 2023. Den största ökningen ses bland barn mellan 7 och 16 år, där särskilt flickor mellan 7 och 9 år och pojkar mellan 10 och 12 år har börjat delta i organiserad föreningsidrott i större utsträckning.

- Vi ser en positiv utveckling även inom handbollen i dessa områden, där fler unga får möjlighet att delta i lokala handbollsföreningars verksamheter. Handboll är en fantastisk sport som bygger gemenskap och laganda, och vi ser hur den hjälper unga att hitta en meningsfull fritid, säger Svenska Handbollförbundets generalsekreterare Robert Wedberg.

Idrottsklivet – en viktig satsning för framtiden
Den statliga satsningen Idrottsklivet har till syfte att stärka idrottsrörelsens närvaro i de områden som Polisen benämner som utsatta. Genom ett årligt stöd på 100 miljoner kronor kan idrottsrörelsen och föreningarna erbjuda fler unga en chans att delta i aktiviteter som handboll, fotboll, friidrott och kampsport.

– Idrottsklivet har varit en viktig del i arbetet med att öka deltagandet i föreningslivet, även om statistiken inte säger något om eventuella samband med insatser som genomförts inom Idrottsklivet. Vi ser dock att många handbollsföreningar har tagit chansen att arbeta mer aktivt med att inkludera unga från dessa områden både som spelare och ledare, säger Cecilia Vestman som är projektledare för Idrottsklivet på Svenska Handbollförbundet.

Framsteg i Göteborg och Norrköping tack vare målmedvetet arbete
För handbollens del ser vi framsteg i form av ökat medlemsantal bland annat i föreningar som HP Warta och NKIK, som båda ingår i Idrottsklivet.

– Gemensamt för de föreningar som fått en positiv utveckling av medlemmar i de här områdena är att de har ett mångårigt och målmedvetet arbete bakom sig som involverar hela föreningen och inte endast är projektsatsningar vid sidan av ordinarie verksamhet, säger Cecilia Vestman.

Jimmy Grandin är ungdomsansvarig i HP Warta i Göteborg som mångdubblat sitt medlemsantal de senaste fem åren och som nyligen utsetts till Årets förening av Handbollförbundet Väst (HF Väst). Med stöd från både Idrottsklivet, kommunen och Arvsfonden har särskilda satsningar i Biskopsgården kunnat göras.

– För oss har det sociala engagemanget för att bidra till samhällsnytta varit viktigt redan från start och vi vill att barn i alla områden ska få chansen att spela handboll, berättar Jimmy. Han betonar att barnen i Biskopsgården ska få samma förutsättningar som andra lag i föreningen med utbildade ledare, träningar med uppsatta mål och matchspel.

En av flera framgångsfaktorer för HP Warta har varit den lokala förankring de fått tack vare Aliya Abdi som är projektadministratör i Arvsfondsprojektet. Hon har ett brett kontaktnät i Biskopsgården och har framför allt fått med många familjer ditflyttade från Somalia.

– Tack vare Aliya har vi fått in många tjejer, berättar Jimmy och lyfter särskilt fram ett flicklag i åldern 6-8 år som utvecklats snabbt och spelat sammandrag inom HF Väst. De har genom en sponsor fått sport-hijabs med HP Wartas klubbmärke på, vilket är ett exempel på en detalj som skapar förutsättningar att vara med och spela handboll.

Kreativa lösningar och relationsbyggande i Norrköping
Även i Norrköping märker föreningen av en ökning av antalet medlemmar från områdena Hageby och Navestad där särskilda satsningar pågått under flera år. En förklaring till att de nått ut så bra till barn utan tidigare erfarenhet av handboll är användningen av konceptet Hand the Ball som spelas med den mjuka, gröna Goalchabollen.

– Hand the Ball gör handbollen mer lekfull och kreativ och utan prestationskrav, berättar Thea Wåhlin, styrelseledamot NKIK och projektledare för Idrottsklivet i NKIK.

NKIK har startat föreningen Idrottsklubben nollelva (IK011) för att organisera kostnadsfria aktiviteter i områdena som kan bli steget in till den ordinarie verksamheten. Aktiviteterna bedrivs både i hall, utomhus och i köpcentrat Mirum Galleria. NKIK har både satsat på relationsbyggande i områdena och på föreningens eget inkluderingsarbete.

– Vi har lagt mycket tid på att bygga personliga relationer genom att vara närvarande på olika sätt i områdena för att möta barnen och deras familjer. Effekterna kommer efter ett tag när de vill börja i en idrottsförening och vi är det naturliga valet, berättar Thea som också lägger till att nya spelare ofta drar med sig syskon eller andra släktingar till handbollen.

NKIK har också ett mångårigt arbete med inkluderingsfrågor inom föreningen bakom sig. För närvarande håller de på att utveckla en särskild roll inom varje lag som innebär att ha ansvar för att möta och stötta familjer som saknar tidigare erfarenhet från föreningslivet.

– Vi uppmanar till exempel lagen att tänka på att hjälpa till med skjuts till och från träning och match, säger Thea.

Samarbete och långsiktighet nycklar för att nå fler barn och unga
Trots de positiva tendenserna är det fortsatt viktigt med långsiktigt arbete för att säkerställa att fler barn och unga får tillgång till idrottsaktiviteter. Enligt Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet, är det viktigt att det lokala samarbetet fortsätter för att skapa hållbara lösningar för unga.

– Det kommer krävas tålamod och långsiktiga insatser för att bygga vidare på de framsteg vi har sett. Men vi är glada att vi ser en ökning av aktiva unga i utsatta områden och ser fram emot att fortsätta detta arbete tillsammans, säger Anna Iwarsson i ett pressmeddelande från Riksidrottsförbundet.