Nej till utslagning – Ge fler möjlighet till utveckling

Tidiga elitsatsningar har länge varit en omdiskuterad fråga. RF:s riktlinjer säger nej till elitsatsningar innan 13 års ålder men nu har debatten om tidig selektering och utslagning fått ny kraft.

– De barn som blir utvalda ges bättre förutsättningar att utvecklas. De får mer uppmärksamhet och mer resurser, säger Malin Träff, talesperson för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet

Barn och ungdomar ska ha möjlighet att utvecklas i sin egen takt. Därför är det viktigt att motverka alla former av direkt och indirekt utslagning.

– Riktar du resurser till dem som är bäst för tillfället, så blir barnen bekräftade, peppade och kortsiktigt kommer de bli bättre på sin idrott. Då får du som ledare en felaktig känsla av bekräftelse på att du gjort rätt som valt ut dem, fastän vi inte kan veta vilka som har potential att bli bäst som vuxna.

För tio år sedan tog Riksidrottsförbundet fram ”Anvisningar för barn- och ungdomsidrott”, dessa reviderades 2022 och fick namnet ”RF:s riktlinjer för barn- och ungdomsidrott (länk). Riktlinjerna är ett stöd och en vägledning för specialidrottsförbunden.

– För tio år sedan fanns det ett behov av att sätta en 13-årsgräns. Anvisningarna var ett ställningstagande från oss på Riksidrottsförbundet. Där står det att det inte ska finnas exempelvis selektering eller rankinglistor under 13 år, säger Malin Träff.

– När vi reviderade anvisningarna för några år sedan hade mycket hänt. När riktlinjerna kom 2022 beskrev flera stora förbund att de snarare ville ha en gräns vid 15 år.

Det senaste året verkar dock vinden delvis ha vänt. Tidiga elitsatsningar och selektering av barn har blivit aktuellt igen.

– Många förbund beskriver ett ökat yttre tryck. Både ledare och föreningar har ändrat inställning och allt fler föräldrar har förväntningar på att deras barn ska få ”satsa”.

Media har rapporterat flitigt om detta och även regeringen, som ger mycket stöd till idrottsrörelsen, har engagerat sig i frågan och riktat kritik mot utvecklingen, säger Malin Träff.

Men vad händer när föreningar väljer bort barn tidigt och ”elitsatsningar” kryper längre ner i åldrarna.

– De utvalda får bekräftelse och kanske fler och bättre träningstider och tränare. Då blir det också mer troligt att de kommer bli bättre, säger Malin Träff, och fortsätter:

– Om du inte blir utvald ökar risken att det inte längre känns roligt att idrotta. Man känner sig kanske inte tillräckligt bra på sin idrott och urvalet påverkar gemenskapen och annat som är viktigt för att behålla motivationen. Det blir en indirekt utslagning där den som inte blir vald kanske slutar att idrotta, säger Malin Träff.

Även drivkraften hos de som blir utvalda kan påverkas.

Är du väl inne i urvalscirkusen väntar många fler urval i framtiden.

– Efter ett tag ökar även pressen på dem eftersom det första urvalet bara är det första av många. Det kan bli en stressande situation som gör att idrottandet inte längre känns lika roligt.

För föreningar, ledare och idrottsföräldrar är det viktigt att tänka på att barn och ungdomar utvecklas olika fysiskt och psykiskt.

– Det vi vill är att barn och ungdomar får möjlighet att utvecklas i sin egen takt och motverka all form av utslagning. Fler ska få möjlighet att se hur bra de kan bli, säger Malin Träff, och fortsätter:

– Det är lätt att ta ut dem som är bäst för stunden och göra ett urval. Det är svårare och mer resurskrävande att skapa en bra utvecklingsmiljö för många.

Vad stödjer vi oss på?

– Både på forskning och erfarenhet. När vi säger forskning menar vi inte en enskild studie utan decennier av forskning inom många olika områden. Både inom fysiologi, motivation och om hur lärande och utveckling fungerar. Även studier av hur framgångsrika våra talangutvecklingssystem är.

Hur bemöter du som förening de som tycker annorlunda – exempelvis föräldrar som ligger på om tidig elitsatsning och selektering av barn?

– Vi hör och ser att många föräldrar och föreningar känner sig pressade. Det kan kännas som att ”det är det som krävs” för att bli bra. Jag tror det är viktigt att prata om den känslan och var den kommer ifrån.

Idrottsföreningar har – och ska ha – en stor frihet att forma sin verksamhet. Med det kommer ett stort ansvar på medlemmar och styrelse att se till barn och ungdomars bästa – något som också kommer göra skillnad på lång sikt för föreningen.

– Förbunden har en viktig roll att stötta föreningarna i att skapa en långsiktig verksamhet. Ska man skapa en riktigt bra utvecklingsmiljö för barn och unga behöver man lägga ekonomiska intressen och prestige åt sidan. Då behöver man samarbeta både inom och mellan föreningar, säger Malin Träff.

I Skånela är det bredden som skapar eliten ”Vill man bli en ny världsstjärna eller bara fokusera på vänner och det roliga får man vara med och spela med oss”

Framgångsnycklar och fallgropar

Framgångsnycklar vid talangutveckling

• Fokus på långsiktig utveckling – utveckla färdigheter över tid, resultaten kommer senare!

• Individanpassning – se till varje persons unika förutsättningar och behov

• Stödjande miljö – det ska finnas utrymme för misstag och att testa sig fram

• Se till hela människan – det finns många faktorer som påverkar utvecklingen och hur man mår

• Flexibla system – Hitta sätt att idrotta där det finns utrymme för att utvecklas i olika takt

Fallgropar att undvika

• Fokus på kortsiktiga resultat – det är inte vinst och prestation i närtid som är det viktiga

• Talangidentifiering – det går inte att veta vilka barn som kommer att bli bäst om de får rätt förutsättningar

• Tidig selektering och permanent nivåindelning – gör urval så sent som möjligt annars premierar man framför allt tidig mognad och riskerar skev resursfördelning, skeva förutsättningar och att fler slutar

• Statiska system – Undvik system som inte tar hänsyn till individens utvecklingstakt och komplexiteten i lärande